Tiden hastar – jag ligger efter i nobelpristagarutmaningen – men här kommer fyra stjärnor på litteraturens himmel. Som jag tycker så mycket om.
Först bokstaven D:
Dario Fo – som jag utnämner till den roligaste, olydigaste och vassaste nobelpristagaren. Jag har sett och skrattat åt ett par av hans pjäser, ”Vi betalar inte, vi betalar inte” och”Mistero buffo” Här en video som visar hans temperament, Dario sjunger själv. (Jag tror faktiskt att en bild från nobelprisutdelningen fladdrar förbi!)
Dario Fo fick priset 1997: ”som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet”.
Sven Delblanc – jag kan inte låta bli att ha med honom som en nobelpriskandidat, trots att han ju inte kan komma ifråga eftersom han tyvärr gick ur tiden 1992. Författare till böckerna bakom ”Hedebyborna” som nyss har gått i repris på TV. Mycket produktiv och innovativ. Favorit är nog ”Samuels bok” – en inkännande skildring av ett sorgligt öde. ”Speranza” var svår att läsa (men bra) – riktigt otäck.
På E – Erik Axel Karlfeldt – En av de folkkära poeterna. Han fick priset postumt 1931. Hans Mariavisa är så vacker: ”Hon kommer över ängarna i Sjugare by, hon är en liten kulla med mandelblommans hy, …” Högstämd och underbar är ”Vinterorgel” – de sista stroferna ger en vårvinterbild:
Jag vill gå ut en violbrun kväll bland isig björk och höra den strykande violoncell som sväller mörk; och jag vill höra i fastlagskoral det växande visslet av salcional, den första vårliga eolin i morgonens vin - till dess Maria går skär av sol på skarens glans och fäster kring skogens mörka kjol en hasselfrans och säger: "Syster, det töar från kvist. Nu vila, du vita organist! Av musikanter ett brokigt band styr upp mot vårt land."
Kerstin Ekman får bli min nobelpriskandidat på E. Liksom Delblanc en författare med många strängar att spela på: Skarpsynt och välformulerad essäist i ”Herrarna i skogen”, bred berättare i Vargskinnet och dessutom en underhållande kriminalförfattare. Deckare som skildrar hennes älskade Jämtland – folk och bygd.
PS. Höll på att glömma Ekmans bästa böcker. ”Hunden” om en valp som gått vilse i skogen och ”Rövarna i Skuleskogen” en tidsresa berättad av ett troll som lever genom historien. Hon har en makalös förmåga att anta olika skepnader.
Stänk och flikar 
Delblanc har jag inte läst, skönt att ha en del bra kvar :-)
GillaGilla
Visste inte att priset delats ut postumt. Har inte läst så mycket Karlfeldt, men med halva släkten i Dalarna borde jag definitivt uppdatera mig!
GillaGilla
Karlfeldt är den ende som fått priset postumt. Man ville ge honom det tidigare, men han tackade nej. Kanske för att han satt på Akademiens stol nr 11.
Det var länge sen jag läste något av Delblanc – det senaste var hans självbiografi ”Livets ax” som blev prisad. Han hade en brokig bakgrund.
GillaGilla
Jag blir så imponerad av din litteraturkännedom! När ska jag ha tid med att läsa Karlfeldt?! Men tack för de små smakproven. De var verkligen fina.
Jag gillar även Lyrans kommentar här. Själv brukar jag alltid sucka över att vara så långt efter alla andra i läsandet – känner mig ofta som den som inte har läst allt som alla andra har läst – men Lyrans kommentar är ju faktiskt genialisk. Den ska jag använda mig av!
GillaGilla
Var inte imponerad, Marina, det handlar helt enkelt om tid. Märker här i bloggvärlden att jag är jämförelsevis ganska väl inläst på litteraturen som hör till min generation. Det vi var tvungna att läsa i skolan på 60-talet och det som kom ut när jag var ung. När det gäller nutida litteratur känner jag mig också långt bakefter! Och det kommer alltid att finnas en ocean av litteratur som man inte hinner med! Vilken tur!
GillaGilla